B-provsjakt

En sammanfattning kommer här….en låååång en. 
Pernilla Sjöqvist och jag med valpisar och Nilla landade hemma hos Hanna i Halmstad vid 8-tiden fredagkväll efter att ha suttit i fast i bilkö (en olycka) i Göteborg. Vi startade hemifrån 13.30. En låååång tur ner på dryga 40 mil. Hundarna skötte sig utmärkt, bra träning för de små. Men man åker ju inte 90 mil tur o retur om man inte tror sig ha nån chans. 

Vi sov alla gott i stugan. Uppe tidigt och for iväg mot provplatsen 45 minuter bort. Det blev en lång dag och väntan då vi fick sista startnumret nr 16. Vi startade klockan fyra. 

Såklart byggde jag upp en oro under dagen om hon skulle palla denna väntan, skulle hon gå loss på markerna och köra sitt eget prov. Men det hade jag inte behövt oroa mig för 😊. Det fanns andra saker som var värre 😔.
Ett relativt svårt Prov tyckte jag men ändå inget prov som Nilla inte skulle klara av. Detta prov var ett roligt, lite annorlunda upplägg med några svårigheter i tuffare terräng. 

Vi började med två enkelmarkeringar, skytt framför oss. Först gick en markering mot vattnet fast på land. Dold nedslagsplats i högt gräs/vass. Den kråkan satte hon fint och snygg avlämning. Sen följde en kortare transport till nästa markering. Även den gick fint och fin avlämning av Duva. Bra stadga. Satt som gjuten. 
Sen var det dags för vatten. Nillas stora styrka är just vatten. Ni som känner henne vet vilken vattenpassion hon har 😂😂En rätt lång transport dit. Men ursnyggt fotgående mot vattnet😊😊. Skytten framför oss igen, så vi stod en bra bit upp på land och nersförsbacke mot vattnet. Här gick en dold markering bakom en ö med sly på vilket gjorde det omöjligt för hundarna att se nedslaget eller båten. Här var det ljudmarkering. Kastaren satt i båt. 

Nu började eländet. Kastaren i båten misslyckades med kastet och skrek OJ Nej! Samtidigt som anden far iväg. Knappt med ett hörbart plask. Bakom ön. Nilla ser ju varken båt eller kast. Hör bara kastaren i båtens läte med slammer och bång. Nilla blev störd och tyckte det var jobbigt blev osäker.  Hon ville därför inte gå i vattnet då hon inte heller uppfattat plasket pga ljudet av åror som slog i båten och kastaren. Hon sprang i strandkanten fram och tillbaka. Jag  fick tillslut ut henne efter mycket om och men med hjälp av linjetag, väl ute i vattnet spikade hon hon fågeln och avlämnade fint i hand. 

Andra markeringen var synlig, både kastare och båt. Svårigheten här var att de skulle i vattnet upp på  ön i vattnet igen och plocka upp markeringen, upp på ön i vattnet simma en sträcka och lämna av. Händer samma skit igen, kastaren lyckades inte få upp anden tillräckligt högt så Nilla såg den inte, blev inget plask heller direkt.  Hon såg bara båten och kastaren. Nilla blev alldeles för brydd i detta och spanade på båten och tyckte det var märkligt igen att gå ut på tomt skott enligt henne. Fick tillslut i hennehon simmade och gick upp på ön. Där sprang hon och sökte fattade inte att hon skulle i vattnet igen, eftersom hon inte sett nån markering. Fick inte i henne där eftersom båten störde henne och var otäck.  Fick kalla tillbaka henne tom 😞😞. 

Sen var det dags för söket. Nillas styrka. Följde skytten på en längre transport igen. Under transporten gick ett skott sen fortsatte transporten. Då skulle man skicka på söket under transporten då alla var i rörelse skytt och jag. Nilla gick ut även om hon tyckte det var lite märkligt att även här gå på tomt skott. När Nilla var ute på söket skulle jag gå vidare fram till stället där ”riktiga” söket började. Denna modell var helt ny för mig. 

Det var ett stort sök som passade Nilla, djupt och brett. En svårighet var  ett brett dike fyllt med vatten som de var tvungna att gå över. Det bekom inte Nilla. Hon tog snabbt in första viltet och så även tre andra. Fick in kaninen som låg på djupet. Går ut igen får tag på en Duva MEN den droppar hon och fastnar på det stället😭😭😭 katastrof. Duvan blir kvar hon plockar inte upp den utan drar iväg ut på söket. Där slutade vårt prov. Hon fick dock hämta in ytterligare ett vilt för att få avsluta bra. Fick höra av funktionären som var på söket att där hon droppade duvan var det matplats för hjortar, där log det potatis. Hon ska ju naturligtvis klara en sån störning men den störningen tog överhand idag.  

Tar med mig…..bra stadga, ingen tendens till tjuvning, bra fotgående, bra upptag och avlämningar i hand. Fint markeringsarbete på land. Bra sök om man bortser från droppet. 

Sist men inte minst skötte de små fyrbentingarna sig alldeles suveränt bra. Sova borta, lång biltur, vara ute i hela dagen i denna miljö med skott, folk o hundar. Sitta i bilen stundtals. Så nyttig miljöträning. Så helt bortkastad var verkligen inte turen. Supernyttigt för de små. Fast det var nog i längsta laget 😊. 

Tack pernilla för sällskap och stöttning när det kändes lite tungt efter provet. Du fick mig att se ljusglimtarna i provet.

   
 

Svartfågel

Kråka, skata, kaja helt ok enligt Nilla men svartkråka 🙈 Kan nog vara beredd att hålla med henne. Jäklar så de stinker. Svartkråkan droppar hon fort framför fötterna. Hon vill verkligen inte hålla den längre än nödvändigt. 

Körde B-provs upplägg idag som gick sådär. Hakade upp sig på skytten och var snudd på att missa markeringen. I söket låg svartkråka, den fick jag kommendera henne att ta in,  som hon sen droppar framför fötterna. Här krävs en handbollsmålvaktsräddning för att fånga den. Ja, ja vad är det man brukar säga om genrep….

Nedan en biologilektion……😛😛

Svartkråka

  
”Vanlig” kråka

  
Kaja

  

Träningsrunda och fikarunda…

Efter den lilla valpträffen vi hade på förmiddagen blev det träning med Nilla tillsammans med Åsa och Mira. 

En vecka kvar till tävling och Nilla tjuvar för fulla muggar. Vad göra? Det här med stadga är tydligen en färskvara om man heter Nilla. Efter sommaren med valpar är den borta. Så tråkigt. 

Christer var skytt och kastare åt oss. Skott gick och sen en markering på dold nedslagsplats. Jag och Åsa skulle ta varannan. Slutade med att Åsa och Mira fick ta markeringarna efter några tjuvningar från Nillas sida. Att jag ryade så jag blev hes hjälpte inte, fick inte stopp på henne. Christer skulle plocka upp dom hon tjuvade på så hon inte fick nån belöning för detta! Sket sig då han inte hittade dummyn som han kastade före Nilla.  Nej hon fick sitta och titta på Mira ett par kast. Nu vet jag att i konkurrens blir det värre, hon sitter mycket stadigare när hon står själv. Så jag får tro att det går bra på lördag. Vi har som sagt några dagar på oss. Då blir det skott med kast utan konkurrens vi får ta det senare. 

Åsa hade en bra stoppsignalsövning med stopp och ut som vi körde. På två målområden la vi ut dummiesar. Mellan dessa kanske det var 60-70 meter. Man skickade på ett linjetag från målområde ett, blåste stopp på mitten. Då gick jag mot Nilla och runt henne nästan ända bort mot andra målområdet. Där stannade jag och vände upp mot henne och skickade Nilla på ett ut-tecken. Hon fick tänka om helt och hämta en dummy från det första området. När hon hämtat den. Satte jag henne gick ifrån, runt henne och skickade ut på målområde två. Avslutade med att hon fick gå rakt ut på linjetag utan stopp sista gången. Bra övning där man måste lyssna och ut-tecknet behöver vi träna på. 

Blev också ett lite mindre sök som christer hade lagt ut. Både Nilla och Mira fixade det galant. Ett bra pass förutom tjuvningarna. På onsdag ska jag köra det sista passet innan tävlingen. Det passet får bli som ett B-Prov. 

Efter träningen blev det en runda till mor och far. Där var också min bror med barn. Bra socialträning för Fina. 

Att åka hiss var spännande tyckte Fina, Det fanns en lekkompis där i hissen. 😁

  
Hos mina föräldrar fanns ytterligare en kompis, bra ställe detta. Luktade lite märkligt tyckte Fina 😁

  
Men den där två-beningen var rätt kul. Massor av leksaker helt i min smak. 

  
Hennes bror var en perfekt kliare…

  
Trevlig söndagkväll på er. Ikväll blir det en tv-kväll med Solsidan och Bron ❤️

 ”Där gingo tre jäntor i solen på vägen vid Lindane Le”…

Elinas Per, var i trakten och besökte sin mor och passade på att titta in hos oss. Det blev en liten minivalpträff med de tre jäntorna Skoja, Lyxa och Fina…jättekul att se lilla cerise igen.  Så fin hon var, så go, lilla cerise. Fortfarande var hon lite mindre men inte alls mycket nu. så lika de är varandra. Hade hon inte haft halsbandet på kanske fel hund följt med Per hem. Att försöka leka mästerfotograf var kört. Jag kan inte i alla fall. Går för fort i svängarna. Några bilder blev det som inte blev alltför suddiga. 

   
    
    
    
    
    
    
    
   

Vilken underbar dag

Hösten när den är som finast ❤️

Idag träffade vi familjen Sjöqvist. Vi blev visade på en led vi inte gått tidigare. Alltid kul med nya vägar. Valpisarna var med så själva promenaden blev inte jättelång. Vi stannade vid en fin plats och grillade korv fikade med hembakt av Pernilla. Tänk att det enkla ibland är det godaste i rätt miljö. Underbart soligt väder, vi njöt allihop. 

Kameran var med (äntligen fått objektivet fixat så nu kan jag knäppa lite bilder igen). Motivet idag blev Pernillas Skoja. 

   
    
 

Fin höstdag med träning 

Underbar höstdag idag. Tidig dag på jobbet. En tur till i2 med ett jaktgäng. Vilken fredag ❤️.

Mötte upp ett gäng på i2 för träning. Det blev Walk up med skytt och kastare och tre på linjen. Nilla i mitten allt för att försvåra stadgan för henne. De yttre labbarna tog markering efter markering, dubbla o enkla så duktiga och dirigerbara vovvar. Nilla fick ta noll. Jösses, vem fick med sig hennes stadga av valparna? Borta är den!! Hon fick kämpa att hålla ihop, jag fick kämpa för att hålla ihop henne. Hon fick inte gå på nån framåt, bara bakåt 😁. Värsta avundsjukan drar igång när andra hundar får gå, konnkurensen blir outhärdlig för henne. 

Avslutade träningen med ett sök, näsan på 😊. Sen ett par markeringar som gick bra. Även med stadgan. 

Vi kom med på Halmstadsprovet nästa helg, kul. Vi har dock startnummer 16, alltså sist 😟. Det blir en låååång väntan och frågan är om Nilla blir överladdad eller stressad av väntan under dagen att krafterna är borta till våran tur. Sen vet jag att hon kan vara känslig med alla som pinkat och bajjat i provrutan som tyvärr händer. Ja ja samma för alla utom för startnummer 1 då är det nått annat. Ska bli kul att åka neröver. Pernilla följer med som sällskap, boende är bokat hos Hanna på Kennel blågul. Vi får se det som en semestertripp. Kanske hinner vi med Ullared. 

Fina och jag tog en  promenad själva på gärdena efter träning. Medan skotten yrde från skjutbanan. Så bra och avdramatiserande att bara gå. Hon rörde inte en fena. Tittade till på de första men släppte skotten sen och lyfte inte ens ögonbrynet. Man kan ju inte låta bli att undra….vad blive det av henne som stor?? Så lugn o cool, världens enklaste valp måste det vara. Så otroligt följsam, några lover gör hon förstås med mor i skogen men kommer snabbt tillbaka, springer som en vilde i skogen men helt lugn inne, så gossjuk vill ligga i knät hela dagarna om hon får. På nätterna ligger hon tätt, tätt helst vid örat och under täcket. 

Fina har inget värre intresse för apporteringen just nu. Men det kommer nog. Är inte direkt bekymrad över detta. Jag har därför helt lagt ner den träningen. Vi tar igen det tids nog. 

Idagarna har hon tappat tre små mjölktänder, så vi leker lite lugnare med kampen nu. Det blir mer cirkuskonster som klossen och flytt med baken, handtarget, stadga, inkallning, omvänt lockande, lite hållfast övning och byteslek. Byteslek fungerar riktigt bra. Bara det är två exakt lika roliga saker. Helst då samma saker. Annars är hon rätt svårflörtad lilla Fina, godis är det som lockar mer än lek. 

Den 1/11 har vi valpträff ska bli så otroligt roligt att träffa de små igen. Grön, cerise, mörklila, ljuslila och grabbarna blå och grön. Ljusrosa kunde tyvärr inte närvara men det blir fler tillfällen. Längtar till denna dag.