Söndag, tur o retur till Uttran

En liten utflykt till Södertälje, närmare bestämt till Uttran. Lotta, Skojs matte (pappa till valpisarna) bjöd in oss för lite träning. 

Jag fick träffa fyra små valpisar. Elina med Lyra, Emel och Lena med Jax, Lotta med Flax och Pernilla följde med med Skoja. 

I underbart väder fick valpisarna busa med varandra. Mjuka fina syskon ingen mopsade eller var stöddigare än någon annan. 

   
    
   
När alla släpptes lösa var det svårt att skilja dom åt. 


Det blev också jaktträning. Några markeringar på dold nedslagsplats fick de små hämta. Alla jobbade på bra, använde sin näsa och höll sig i området. Duktigt jobbat av de små med syskonen intill. 

De fick också prova på fågel. Alla fick ett par markeringar, alla var spontana och tog fågel fint, vilket gläder mig mycket 😀. 

Skoj och Nilla fick också jobba lite. Svårare markeringar som var helt osynliga. De fick gå på hörseln. De fick sig också några dirigeringar. De båda jobbade på bra.

  
En bra hunddag, som inte blev sämre direkt av att solen visade sig från bästa sidan. 

Viltträning med minstingen

Använde tre fågelarter idag, and, korp och duva. Minstingarna inga större problem önskar snabbare upptag, anden tycker hon är stor o läskig.  Men får inte glömma hon är inte gammal än och hon jobbar på bra med fina avlämningar. Resten får vi träna. Kanske är det jag som har höga krav om man tänker på åldern? 

 Hon är mjuk och fin i munnen. Blir försiktig med fåglarna om man jämför med dummyn. Det är ju i och för sig bra. 

Jag krävde ingen stadga under träningen. Hon behövde peppas och busas med för att bygga en säkerhet med fåglarna. Många tjuvningar och många kast med fåglar blev det idag på korta avstånd för att kontrollera behandlingen om det skulle behövas. 

Det där med belöning och beröm …..

……är minsann inte alltid lätt. Belöna och berömma i tid o otid, det är nog jag det….Kanske är jag expert på detta. När hunden fattat och vet vad den skall göra, vad som förväntas av den. Håller jag ändå på och berömmer i tid o otid. Visst i inlärningen gäller så klart att berömma, belöna de sönderdelade träningsmomenten som jag vill att hunden ska lära. Men när jag sen kedjar ihop hela momentet. Då måste jag verkligen tänka till, vad, när, hur jag belönar…..hur jag vill att det ska se ut innan belöningen kommer. Är det inte exakt så som jag tänkt, ja men noncha och gör om. Ge henne inte ett bra med belöning fast det var LITE bra i mina ögon. Typ…Hon kom ju nästan fram, åt inte på den, eller kastade upp den, eller drog ett ärevarv. 

Bara Full fest vid exakt rätt beteende. Hur sjutton ska hunden veta vad den gör rätt och fel på annars. Tror det är gjort på en svinblink att lära in ett felbeteende. 

Idag blev det så tydligt på morgondagens jaktträning med fågel. Christer var med mig…..(Till saken hör att jag har respekt för fåglar, och vill att det ska bli så bra, därför är jag snabb med belöning och beröm när vi jobbar med fågel just). 

-Varför berömmer du Fina när hon gör rätt ute vid upptaget av fågeln och berömmer henne hela vägen in undrar Christer Gustavsson och varför belönar du när hon kommer fast hon släppte fågeln framför dig? Tror du stör henne mer än du hjälper med ditt ”braande”. 

-‘Jamen’ säger ja, är ju rädd att hon börjar äta eller krångla med fågeln. Vill ju stötta henne. Hon var ju duktig som nästan kom ända fram med den. (Till saken hör att Fina till 99% lämnar av i hand). 
-Men är det inte bättre att du ‘korrigerar’ om hon skulle göra fel? Och spara på berömmet tills hon är helt inne med fågeln, och gör helt rätt säger han. Lita på hunden, tro på hunden tills den gör ‘fel’. Nu tror hon ju att det är bra när hon släppte den. 
-Jo kanske har du rätt. Jag testar väl att vara helt tyst då. 
Skickar Fina på en markering är knäpptyst, hon plockar fint upp fågeln kommer med den så fint ända fram till handen 😳. 
-Ha där ser du, nu kan du ju belöna!!! 
Och när blev han så klok 😛. 
Jag är nog bra på att slösa på berömmet i onödan. Bättre att spara på det tills hela uppgiften är löst 🙈. Hur ska hon annars kunna veta vad jag menar. När det är bra och inte bra. 

Remadyl gör underverk 

Mycket märkligt detta. Nilla är så mycket bättre. Haltar till när hon legat eller gör någon vridning. Har hon gått ett tag ser man ingenting. Nu står hon på remadyl som kanske gör sin verkan. Men nu är jag hård, koppel i 14 dagar är det som gäller. Hon var med på en promenad i koppel förut och haltade inte nått. 

Det svåra blir sen. Köra igång lugnt hmm då får det bli fortsatt koppel på i evighet. Finns ju inget mellan där för Nilla. Är hon lös då springer man. Får tänka mer på att hon själv är lös och de andra i koppel för att undvika raicen och lös i kortare perioder ett tag. De är förmodligen värst. Snabba niter o svängar. Lätt att springa på varandra och träd. Så en i taget under en period får gå lös. 

Fick besked om att Nilla o jag kom med på en öppenklasskurs för Kicki Pilenås 1-2 april. Ska bli riktigt kul. Får bara hoppas att vi är med på banan då. Inte bara Nilla som är dålig även jag har en satans magont som inte ger med sig, mysko. Men en del får influensa i magen sägs det hoppas på nått sånt. Stundtals bättre på dagen men riktigt illa på kvällen 😒. Inte kul 😔. 

Sen är det en Lisa Falk kurs 16-17 april. Roligt ska det bli. Nått att längta till i sjukdomstid. 

  

Inget direkt svar

Nu är vi precis hemkomna från veterinären. Känt och klämt och sprungit i korridoren. Tror ni hon haltade där, nix. Röntgade båda benens alla delar för att kunna jämföra. Röntgade armbågar, knän, tassar och bogen. Inget på plåtarna fina leder och skelett. Inga pålagringar, artros eller ledfel. Däremot kände han nått på bicepsmuskeln på vänster sida. En slags bristning. Nilla fick en spruta smärtstillande och antiinflammatorisk och insatt på antiinflammatoriska tabletter.koppelpromenader som gäller och åter om det inte blir bättre. 

Lilla gumman ❤️

  

FB-R utbildning och lite träning

Under helgen har jag varit på kast-utbildning. Första steget gjort för att sedan kunna bli testledare i funktionsbeskrivning för retriever. 

En bana sattes upp och vi körde igenom testet med våra äldre hundar. Intressant, ingen hund var den andre lik. 

Ska bli mycket spännande att få göra detta med Frödingkullen. Förhoppningarna är att få till det i augusti. 

Dagarna rullar på känns som de mest består av jobb. Hundträningen har inte alls blivit av i den mängd jag önskat. 

Men en pass på lördagen blev det för Nilla och Fina fick hänga på en stund. 

För Nillas del blev det några svårare dubbelmarkeringar. Den ena med dold kastare den andra med dolt nedslag. Mellan markeringsplatserna låg ett linjetag. Fixade detta bra förutom en tjuvning när första markeringen gick. Men lyckades få tillbaka henne. 

Även Fina fick prova på markering med ny kastare i ny miljö med andra människor runt om och en hund intill. Bra markeringsförmåga håller sig runt området om hon inte markerade den direkt. Snabb ut (som skjuten ur en kanon) snabbt in. Lite lös i munnen och droppade den på mina fötter vid ett par tillfällen. Tyckte det räckte med utmaning efyer markeringarna och gick på sidan av och tränade linjetag och närsök. 

Nilla fick sedan gå på stort sök i par med en tollarhane en hen eftersom hon är i höglöp. Nilla är extra känslig vid löp det märktes då vi hade personer som stod ute i söket som störning. Tollaren bytte dummy och blev lite ‘bryskt’ tillsagd av personen som stod i söket. Tollaren sprang skamset hem utan dummy och blev lite förskräckt. Detta reflekterade Nilla och det visade sig att förbi personen ute på söket går man inte, heller inte plockar upp den dummyn intill. Personen fick helt enkelt flytta på sig för att hon skulle gå ut förbi henne. Då var det sedan fritt fram att hämta dummyn.