Dygn -60

Ytterligare en natt till ända. Nilla var återigen lite orolig igårkväll. Ville ut och kissa, letade bo i buskarna. Flåsade lite extra och ville vara nära mig. Bäddade extra fint i sin låda, slickade sig mycket. Vid 23- tiden la hon sig till ro och sov till 03.00 då hon bäddade fint igen och slickade sig från topp till tå. Förberedelserna är i full gång. 

Sist valpade hon dygnet mellan 60-61 vi får se om det blir samma nu. Datumet var den förste, i morgon är det den förste igen. 

Jag passar på att göra lite julförberedelser. Vem vet vad man hinner göra sen. Försöker även passa på att vila på dagarna ifall det blir att vara vaken på natten. Eller i de bästa världar kanske hon valpar dagtid men skulle inte tro det. 

På linje i solen

Fick till ett pass med Fina idag tillsammans med ett trevligt gäng. solen visade sig och det var riktigt skönt. Några nya förare och hundar för mig vilket alltid är bra. Tre golden, två labbar och en Flat. Vi pratade ihop oss och bestämde oss för att gå på linje, markering framåt och fyra målområden bakåt för linjetag. För svårt för oss visade det sig. Jösses vad Fina gick igång. Kanske en fas i utvecklingen nu, vad vet jag. Här blir det att lugna sig med denna sortens träning, backa fyra steg och hitta lugnet igen. Markeringarna och linjetagen helt ok. Men gå på linje det gick inte. Nu vet jag det. 

   
   

Tjock och trött

56-dagar idag sen sista parningen. Tröttare, sover mer men fortfarande stor aptit och ‘pinnar’ på så gott hon kan på promenaderna i hennes takt. 

Ett par dagar till får de hålla sig kvar därinne i tryggheten och växa till sig lite mer. Efter tisdag är de välkomna att titta fram ❤️. 

Svårt att tro att hon kommer gå tiden ut, men vi får se. Sist kom valparna på dygn 60. 

Nervositeten börjar komma nu. De små kan ju faktiskt titta ut närsomhelst. Allt är förberett, det man nu kan förbereda. Sen kan allt hända ändå. En trygghet är att ha ett nattöppet djursjukhus 10-min bort ifall det blir komplikationer. Förra valpningen var efter skolboken men man vet aldrig. 

Nilla och jag sover tillsammans nu. Jag och en strandad val i en 90-säng, trångt. Valplådan intresserar henne inte. Goare i sängen. 

Valparna de små spelar dagligen rugbymatch. Livat värre därinne ❤️. 


​​

Vi knatar på

10-dagar kvar till beräknad valpningsdag. 

Vi knatar på. Tar lite kortare promenader nu då jag ser att Nilla har det tungt. Vi går i hennes takt. Stannar till läser tidningen, gosar lite och tar promenaderna med ro. Stor aptit fortfarande äter med blixtens hastighet, får man chansen kan även sånt som står på bordet ryka. Hon är konstant hungrig. 

Den lilla Fina undrar nog vad som händer. Morsan vill inte leka längre och ger det ”onda ögat” vid lekinvit. Svea går i ovetandes tecken och tur är väl det. Hon vantrivdes enormt mycket med valparna sist. 

Denna gång är jag mer förberedd och tänker låta Svea få bo borta några veckor för att slippa detta. Så ni där ute som jag känner, känner ni någon som känner någon som skulle kunna tänka sig ha en äldre dam några veckor under den ”värsta”  valp tiden. Så hör av er. En mer lättvindig hund får man leta efter. Svea är barnkär, hundkär, matkär, lekkär, promenadkär och soffkär. Älskar allt och vill vara i centrum av allt. Då trivs hon som bäst.