Fina är i himmelriket

Fina skulle nog kunna tillbringa all tid i hagen hos valparna om hon fick. Så mjuk och försiktig (än). Hon backar undan så fint när Nilla kommer in och ‘kontrollerar’ gänget och ska dia. Fina vet sin plats i Flocken. 

Vi har flyttat

De små alltså😛. Idag har vi snickrat ihop en hage. Nu får de vara i köket under dagtid och på natten får de sova i valprummet. 

Lite läskigt var det med den stora ytan. Tur de har en sån omhändertagande storasyster. Fina är så mjuk och fin mot valparna. Vilken avlastning för Nilla. Nilla sköter mat och uppfostran och Fina leker och myser med de små. 

Avvänjningen har börjat. Nu serveras det mat två gånger/dag. 

​​ 

God Jul

Önskar er alla en riktig God Jul. 

Viltträning

Äntligen blev det av. Fina fick idag ett pass med vilt. Egentligen är det ju perfekta tiden nu för viltträning. Lagomt ”varmt” inga äckliga flugor. Viltet står sig bra ute. Så i mellandagarna blir det perfekt att köra lite hårdare med denna träning då man också kan träna de ljusa timmarna på dygnet. 

Vi hade sällskap av Pernilla och Åsa. Det blev ett sök med 6 fåglar, 2 änder, 1 trut, 1 kråka, 2 duvor. Gick väldigt bra, fint sök och bra vilthanteringen. Avslutade med tre markeringar med dold kastare och dold nedslagsplats. Fina fick ljudmarkera. Fixade även detta bra. Vi skall träna mer på avlämningarna nu. Fina vill gärna hoppa upp i famnen med viltet och lämna av. Jag har tillåtit detta under inlärning då jag velat att hon ska bjuda upp. Nu har jag börjat trixa lite med att ha henne sittande framför mig vid avlämningen. Vem vill liksom ha en trut i nyllet egentligen 😛. Duktiga lilla hund. Vi jobbar också med att ”packa” in. Hon går går enormt lätt upp i varv. Så detta är nått vi måste jobba mycket mer med. Då menar jag egentligen i hela vardagen. Har nog haft lite för lösa regler vad gäller mycket. Det straffar sig nu 😳. 

Lugnt i lådan 😊

Jag har hört talas om uppfödare som pratat om lugnet i valplådan att det kan vara så olika kullar emellan. Kan bara konstatera att det är så. Alltså denna kull. Säger knappt ett ljud. Nöjda små varelser. Sover större delen av dygnet fortfarande. På natten hörs inte ett ljud ifrån dom mer än nått knorrande när inte mjölken rinner till fort nog. Uppe på benen är de, lika framåt som Frödingkullen. Men tysta. Kikade precis på gamla youtube filmer på Frödingkullen. Jösses. Plötsligt flimrade den tiden snabbt förbi i mitt huvud. De var ljudliga varelser de där Frödingvalparna. Ska bli otroligt spännande att få se om det håller i sig denna skillnad (tror inte det men vi får se). 

O så ännu mer träning

jajamensan ni läste rubriken helt rätt. Ett pass till med Fina på eftermiddagen men då lydnad och i ridhus. Jösses finns massor  i henne nu. Vilken jäkla arbetsmaskin och vilken fart. Ja farten behöver jag inte jobba med den saken är helt klar. Var så längesedan jag körde ren lydnads lydnad och blev milt sagt överraskad av denna lilla hund. Ja helt klart skulle hon bli en utmärkt lydnadshund med den intensiteten hon besitter. Finns liksom ingen tanke på reflektion om nått här fullt ös medvetslös. Märkte idag att en tänkande hund är hon inte. Hon ger järnet i allt och då menar jag full gas direkt. Man kan göra om, göra om, göra om. Svansen går som en trumpinne, farten lika hög varje gång. Vilken Guldhund. Hon bryr sig inte ett smack om andra hundar i sitt arbete. Visst var hon lockad att dra ett varv med en terverens som smet från sin matte några gånger men hon höll sig ändå kvar. Såg hur hon kämpade med att stanna hos mig, skinnet låg nästan bredvid henne 😛. Bra lydnadsträning med att snabbt kunna växla mellan hög fart och sen kunna gå in ett lugn. 

 I vår ska jag och Fina gå kurs för Heidi Billkvam. Vi får se om jag får upp suget på lydnaden igen. Helt klart har hon kapacitet. Men vi har ju bara ägnat oss åt jakten så vi kan ju inget just nu och har mycket att lära. Så en kurs för Heidi blir toppen. Nilla får också hänga med på ett hörn för att träna in de nya elitmomenten. 

En dryg vecka kvar nu tills valparna förvandlas till små terriers. Får ligga i och passa på denna sista vecka med hundträning när det fortfarande är frid. Det är helt klart lugnet före stormen. 

Förra kullen kunde ju vara ute en stor del av tiden då de var en sommarkull. Idag har därför en många kvadrats plastmatta inhandlats för att kunna skydda parketten i köket där de kommer få hålla till när de är mogna för flytt från valprummet. Vi får hoppas att det blir en mild tid i slutet av januari så de kan få vara ute en stund i alla fall. 

Träning med Fina

Igår mötte jag upp ett unghundsgäng och tränande enbart stadga och fotgående. Intill oss sköts det med apportkastare så det blev enormt bra störningsträning. 

Fina har fått en mycket hög förväntan och är på tå just nu. Så tiden framåt nu får ägnas åt att hitta ett lugn och strunta i själva apporterandet. Nu blir fokus på stadga och fotgående. En sån där tråkträning tillsammans i grupp. 

Samma träning idag som igår fast med annat gäng.  Jag var plats 20 minuter tidigare och tog ut Fina för att få ner förväntan innan träningen och tränade enbart fotgående och kontakt. När gänget dök upp blev det samma träning fast i grupp. Mycket bra. Tog sådär en timme så kom hon ner på jorden. Nått har nämligen hänt, om det är hormonerna som spelar ett spratt eller enbart slyngelåldern som gör sig påmind är frågan. Men jösses som hon är på tå. Känns som jag går och har en handgranat vid sidan som vilken minut som helst är färdig att explodera. Här gäller det att ha en stor tumme i ögat just nu. 

Nilla mår bra, förutom att hon är som ett benrangel. Jag försökte verkligen mata på under dräktigheten men efter valpningen och några dagar med diare magrade hon av fullständigt. Valparna tar allt just nu också. 

Valparna mår bra (följ dom på egna sidan, Sven-Ingvars kullen).

Jullov

Så där nu har jag jobbat klart på ett tag och tar både valpledigt och jullov. Börjar med jullov som övergår i valpledighet. Åter på jobbet 1/2 -2017 😊😊

Lycka…

….är att sätta sig i valplådan efter en lång dag på jobbet och för första gången se att de små känner igen mig och kommer krypande upp i knät. 

En känslosam vecka

En känslosam vecka går mot sitt slut. En glädjefull vecka med många stormande känslor. 

En stor dag i torsdags då min man försvarade sin avhandling och kan nu titulera sig doktor. En fantastisk bedrift av honom. Torsdag kväll fortsatte i festens tecken på stadtshotellet. Där vänner, kollegor till christer och släkten var samlade. Många känslomässiga tal som rörde upp inombords. Vilka fina vänner vi har ❤️. 

Förra helgen föddes Sven-Ingvars kullen de kom till med stormande känslor även de. Lite dramatiskt tog de sig an världen. 

Igår åkte David till Chamonix även det stormande känslor,  så glad för honom då jag vet att detta har han sparat och slitit för. Detta är något av en dröm för honom. 6- månader i skidbacken, det han älskar. 

Imorgon börjar vardagen igen men på ett annat nytt sätt. En ny vardag för oss utan barn hemma. I morgon väntar jobbet fram till jag tar jullov. Jag har hjälp av Elin, min egen kennelflicka som turligt nog jobbar kvällen, när hon åker och jobbar tar jag vid.